Massagens historia

Massage finns i någon form i de flesta mänskliga kulturer. De äldsta bevisen är ifrån Egyptiska gravmålningar och kinesiska skrifter från ca 3000 f.Kr., men det är troligt att människor masserade varandra redan på stenåldern. I Indien, Kina och Japan utvecklades det tidigt massagetekniker.

Den klassiska massagen som är vanligast i Sverige kan spåra sin historia åtminstonde till antikens Grekland. Vid de antika olympiska spelen fick idrottsmännen massage innan de tävlade, och Homeros beskriver massage med olja i Illiaden. Hippokrates, läkekonstens fader, vars ed nyblivna läkare fortfarande brukar svära, ansåg att massage var ett av de viktigaste områdena för en läkare att kunna. I romarriket hade bl.a. Julius Caesar en personlig massör som följde med på hans resor.

Vårt ord massage kommer från arabiskans "massah". Den persiske läkaren Avicenna, som skrev böcker som lästes över hela Europa under medeltiden, beskrev på 1000-talet massagens hälsosamma effekter.

Under 1900-talet började massage studeras av läkare och Sigmund Freud använde massage i sina behandlingar. I sjukgymnastik och rehabilitering har massage använts i Sverige sedan 1930-talet. I takt med en allt stressigare livsstil har fler och fler människor fått hjälp med massage för att behandla värk i rygg, nacke och axlar, och idag finns det fler massageterapeuter än någonsin tidigare.